dramaqueenmia

Underbart. Ni kan inte gissa vad som hände i skolan idag. Igen.

Haha, ursäkta mig för att det inte blev något inlägg i förrgår, det skulle ha blivit ett men min dator (som förresten har en amöbas intelligensnivå) bestämde sig för att göra tonårsrevolt emot mig och radera hela inlägget precis innan jag skulle klicka på "publicera".

Alltså: inte mitt fel.

Men NU blir det inlägg! Gissa vad jag ska göra ikväll? INGENTING!!!

Jaaa, jooo, jag ska ju titta på en av mina favoritfilmer. Men In Black II. Älskar ettan, men tvåan är också guld!
Så nu blir det recension igen! Vi kör på samma sätt som vanligt (OBS, det är den första filmen jag recenserar nu!):



Filmen handlar om  James som jobbar hos New York-polisen. En dag springer han ifatt en misstänkt brottsling som sedan hoppar av ett hustak. Det visar sig att brottslingen i själva fallet (haha) var en utomjording. James träffar K(ay), agent på MiB - en hemlig byrå som har hand om utomjordingar på och utanför Jorden. Snart har James blivit rekryterad till byrån för sin bra fysik och sitt kreativa tänkande. Det finns bara en hake. Han måste försvinna totalt från jordens yta.
James får alla identifikationstecken borttagna, som till exempel hans fingeravtryck. Hans nya namn är nu J(ay).
Klädd i den sista kostym han någonsin kommer bära måste Jay följa med på hans första och viktigaste uppdrag hittils: hitta galaxen och rädda planeten Jorden.
Allt detta medan han försöker smälta det faktum att det mitt ibland oss bor en väldig massa utomjordingar.


Favorit-skådis: Will Smith som spelar J. Hans humor, minspel och kroppspråk är helt underbart! Jag ÄLSKAR sarkasm.

<--Will Smith...

Av fem stjärnor får den här filmen fem stjärnor, eftersom:

- Den har en underbar humor.
- Den har en bra story och är snyggt gjord.
- Den känns unik i sin genre, även om man har sett hundratals amerikanska science fiction-filmer innan.
- Bra skådespelare, alla!
- Den har ett bra slut. Slutet gör filmen.

Skulle jag råda dig att se den? ABSOLUT! Vad väntar du på?! Såvida du gillar svarta kostymer, sjukt kul humor involverande sarkasm, aliens som sprängs och är riktigt slemmiga inuti och talande djur vill säga.



Det var allt för mig! Ha det BäSt!

//Flickan Med De Många Namnen!

Helt underbart!

Helt underbart!

...då har man köpt sin sista julklapp...

Började köpa i Oktober tror jag. Sista julklappen jag köpte var idag, till min goa brylling Amanda. Inte förrän efteråt kom jag på att jag redan köpt något, men det får väl bli kombinerad födelsedags/julklapp...

NÄR BÖRJADE NI?



Ha det bäst!!!

//Flickan Med De Många Namnen!!!

Så var det lucia då!

Hejsan hallå alla därhemma eller var ni nu kan tänkas vara!

Tänkte bara berätta om ett fenomen som hänt. Min dator är liiiiiite snabbare nu så Farmville har bestämt sig att fungera igen. Farmville är då ett spel på Facebook. Detta förklarar jag för att det kanske finns vissa som inte spenderar halva sina dagar framför datorn.

Så, nu är jag hooked again.

Det är faktiskt ett roligt spel om man blivit smått besatt av det... :)
Här kommer lite bilder från Julen på Farmville (innehållet ändrar sig lite beroende på säsong):



Jaja, ni får själva hitta fler. Googla eller nåt. Nu ska jag leta speltricks! :P

Ha det bäst tills vi råkas igen!

//Flickan Med De Många Namnen!!!

++= AWESOMMME!!!

Yay!

Förlåt för att jag inte lade ut något inlägg om samhällslektionen, men jag försökte faktiskt!

Vår samhällslärare har skickat iväg oss till gymnastiksalen på lektionen!

Ser dock bättre ut än på bilden... ;)

AWESOME!!!

Såg Skattkammarplaneten idag... AWESOME Disney-film! Ärligt, har ni inte sett den, GÖR det!

Den är baserad på romanen Skattkammarön av Robert Lewis Stevenson (med reservation för stavnings-missar), men tecknad! Och bättre! Den här har humor...

Iallafall, det är en sak jag gillar väldigt mycket med den, även om den har sina små tekniska missar, och det är låten Jag Finns Kvar. I den svenska versionen är det Jimmy Jansson som sjunger (en ganska underskattad boy-band- kopia med skön röst som slog igenom i Fame Factory-typ Idol, fast äldre och bättre). Här är texten (skulle lagt upp ett YouTube-klipp om min mamma inte stått precis bakom mig...risken finns ju att man verkar som en total idiot om man sätter på en Jimmy Jansson-låt på full volym i köket):



Jag är en fråga utan svar,
aldrig tydligare klar.
Ingen knähund att klappa ibland.
Å ja tänker glömma allt ni sagt.
Jag ska sluta gå i takt.
Era drömmar dom har aldrig handlat kring mig
Å mitt liv

Och vad är det som ni vill förstå,
ska ni resa och gå.
Om jag säger precis som det är.
Och när ska nån fråga om jag vill ha ett liv där allt står still.
Era drömmar finns inte kvar.

För jag vill att verkligheten bränns.
Jag vill känna hur det känns, att stå stadigt,
jag står men tar fart.
Å de som vill styra allt jag gör.
det är just det som förstör mina drömmar.
När jag finns kvar.

Men du ser vad andra inte ser,
att det finns så mycket mer,
under ytan som jag nästan glömt.
Hjälp mig att visa att jag kan gå från pojke upp till man,
att ta steget å ändå förbli den jag är.

Andra drar mig längre ner.
Jag är inte den ni ser.
Jag försöker att glömma och fortsätta drömma ändå,
era ord, era lögner ska jag aldrig mer lita på.

För jag vill att verkligheten bränns.
Jag vill känna hur det känns, att stå stadigt,
Jag står men tar fart
Och hur kan ni säga att jag ska bli en sån som ni vill ha
utan drömmar när jag finns kvar
Jag är här
För jag finns kvar
jag finns kvar
jag finns kvar

Tänk hur något så litet kan få någon att känna sig så osynlig och ledsen. Något som inte borde betyda någonting egentligen. Något sådant som hände mig idag.



Vi hade bild. Som varje fredag. Vi gjorde vår förvånansvärt tråkiga uppgift, och jag (som var mest noggrann) blev klar sist. Dels var det också för att alla på min idiotiskt tävlingsinriktade skola trängde sig så mycket så att jag nästan tror ibland att det ska sluta med att någon blir nedtrampad!



Iallafall, jag städade undan efter mig när lektionen slutat och torkade bordet jag suttit vid. Eftersom jag var sist med uppgiften var jag också sist med detta. När jag nästan var klar såg jag hur de sista personerna gick ut genom dörren och var på väg mot bamba.



Jag undrade om de hade sett att jag blev kvar ensam över huvud taget eller om de bara struntade i mig. Det är en väldigt olustig känsla, när man är osäker på om man är antingen osynlig eller obetydlig för dem.



En av de där som gick sist var en av mina kompisar, en av tjejerna jag brukar vara med på rasterna, som jag brukar prata med. Hon bara gick.



Hon är nog en av de mest tävlingsinriktade i vår klass. I alla köer försöker hon tränga sig före, bara för att få gå först. Bara för att inte bli lämnad sist. Äta eller ätas. Det är djungelns lag.



Jag tycker det nästan ser lite komiskt ut när hon står där, inte så mycket som en decimeter ifrån personen framför, med halvt nerböjt huvud för att försöka hitta en öppning att tränga sig igenom. Hon trampar lite lätt med fötterna, och skulle personen framför henne skifta sin position en aning så lutar hon sig liksom framåt, som för att försöka sätta hela folkmassan i rörelse. Hela kroppen är spänd. Redo för attack.



Jag tycker nästan lite illa om henne för det. Det får mig att undra om hon verkligen bryr sig ifall hon skulle trampa någon på tårna, så länge hon kommer dit hon ska. Jag blir också förvirrad. Att en tjej som inte syns så mycket, men som ändå är jättetrevlig att prata med, beter sig på det sättet!



Själv ser jag mig alltid för när jag går. Och jag skulle aldrig drömma om att lämna någon ensam i ett klassrum med bildläraren som försöker prata lite med en för att lätta på pinsamheten. Aldrig.



Det tog hårt kan jag säga. Att veta att jag är osynlig för dem.



Den enda personen som jag vet aldrig skulle göra så mot mig (nu låter det mer seriöst än det kanske var, men tänk själv hur du skulle känt dig!) har musik. Alltså är hon inte med på bildlektionerna.



Om hon läser detta vill jag bara passa på att berätta- du är en av väldigt få människor som man verkligen kan lita på. En som man kan prata om allt med. En som ser de osynliga. Kanske för att du själv var osynlig en gång? Kanske för att du önskat att du var det. Men det är slut med det nu.



Hur som helst- tack. Tack för att du finns. Du gör min vardag lite bättre. Ville bara att du skulle veta att du betyder något för någon. Någon som inte glömmer.


Det var allt jag hade att säga för den här gången. Och om ni har såna personer i er omgivning- ta vara på dem.



//Flickan Med De Många Namnen.

Hejsan hallå allihopa och förlåt att jag inte bloggat på sistone, det har varit så mycket med skolan...

Nu vill jag iallafall berätta om ett SKITKUL nytt spel jag spelar (nytt för mig alltså, det kanske har funnits i fem år eller så, det vet inte jag något om...)! Det heter ROBOT UNICORN ATTACK! (finns på Facebook)



Spelet går ut på att med en enhörning i stridsrustning samla så många poäng som möjligt medan man tar sig fram längs en bana högt uppe i luften. Att sringa/hoppa in i en älva ger poäng, likaså att springa fort in i en stjärna och spränga den! Älvor ger mindre poäng (ca 20), stjärnor ger mer poäng (några hundra).

Hoppar gör man med tangenten "Z" och spränger stjärnor gör man med "X". Man får hoppa i luften max två gånger, men om man trycker "X" efter andra hoppet kan man hoppa ytterligare två gånger. Själv har jag inte testat men jag tror att det går att göra hur många gånger som helst i rad...



+

Enkla instruktioner
Lätt att lära sig
Få tangenter att hålla reda på
Kul även om man spelat det ganska länge
Grymt bra grafik!
Ett spel som både mina tjej-och killkompisar spelar (tjejigt spel som involverar strisutrustning/vapen/robotar/destruktion=killspel också. Unisex helt enkelt.)


_

Ibland tar den inte kommandot, men det kan bero på att jag trycker för löst på tangenterna...
Smått beroendeframkallande... Hihihi...


Allmänt betyg:

9 av 10.

Fördelarna tar helt enkelt ut nackdelarna.

Här kommer lite fler bilder och snapshots (för er som inte vet det är snapshot en term som används när man spelar spel. Med snapshot menas en bild som är tagen under spelets gång och visar hur det ser ut när man spelar).
 Enhörningen och en älva.



En av de sprängbara stjärnorna.

 Tröja från deras webshop Adultswimshop.

By the way, mitt high score är 52 964 poäng! Åh, just det, man får tre liv på sig att samla poäng som sedan räknas ihop.

Vad är ditt high score? Lämna gärna en liten kommentar!


//Flickan Med De Många Namnen!!! (a.k.a. RUA-master no. 1!!!)

P.S. Ni hittar spelet antingen på facebook (sök på Robot Unicorn Attack) eller här: Robot Unicorn Attack.

P.P.S. Min mamma sade just att det verkar roligt, jag ska se om jag inte kan få henne att försöka spela också! Wish me luck! Och mamma, om du läser detta har du förmodligen redan spelat, för det betyder att du varit inne på facebook... Heheheeee....

Heeeeeeeeej allihopa!

Ska snart (klockan 9, men ändå) se Transformers. Hade ALDRIG sett den om inte Shia LaBeouf varit med. Har ganska höga förväntningar...

Men men, det var inte det detta inlägget skulle handla om. Det skulle - och ska - handla om mina goa vänner i teatergruppen Hicka På Latin! Darlings, jag ska försöka lura mig till att få gå med! Har värsta planen, förutsatt att min mamma inte läser detta blogginlägget, vilket hon förmodligen kommer göra...

Om det är fallet: haha, mamma, don't worry, be happy. Chill. Peace out!

Anyway, ska försöka komma på torsdag, säga till Åsa (körledaren) att jag inte kan komma till kören, och testa Blue n' Joy kören på onsdag! Vi får se hur det går! Önska mig lycka till!

SAKNAR ER ALLIHOPA!!! Haha lyssnar just nu på Don't Rain On My Parade... Och nu bytte den till Lean On Me. Ska jag ta det som ett tecken eller ge upp videskepelsen?


Jaja, nu ska jag äta spaghetti och bräckt skinka!

Ha det BÄST allihop, speciellt Hicka!

//Flickan Med De Många Namnen!

YES! Så var det då dags för inlägg nummer 100!!! Till dess ära har jag trixat ihop lite bilder i Photoshop som som vanligt är strikt skyddade av upphovsrättslagen.

Bara så ni vet så polisanmäler jag den ansvariga personen om jag ser dem eller delar av dem på något annat ställe. Men ni får mer än gärna fråga hur jag gjort dem och sedan göra egna!

Så här kommer den nu, hyllningen till mitt 100:e inlägg!




Haha, låt gratulationerna regna in :P

Ha det bäst tills vi råkas igen!

//Flickan Med De Många Namnen!!!

Ville bara påminna er om att ni som mina läsare får hela 15% rabatt på webbutiken Cocoo's smycken och accessoarer om ni anger koden bloggspecial när ni handlar hos henne!

Koden gäller från och med NU till den 10e oktober i år! Så ta och shoppa loss medan ni kan! Har sett ett antal ursnygga ringar (min nya obsession) och klockor. Och ringar som ÄR klockor!

Så skynda skynda att shoppa loss! Ha det bäst i modedjungeln tills vi råkas igen!

//Flickan Med De Många Namnen!

Hejsan hallå allihopa!

Ville bara berätta om vad jag gjorde igår, trots träningsvärk överallt och blåsor på fötterna.

En klasskompis till mig berättade om Kefas, en...hur ska man säga...ungdomsgrupp som håller till i Kungälv, i Kastalakyrkan. Inte för att jag är kristen, men det måste man inte vara sade hon.

I alla fall gick jag dit (åkte bil, men ändå) och kollade hur det var. Det var bättre än jag väntat mig! Människorna var helt underbara (och inte minst galna), kände att jag verkligen trivdes och passade in där...



Litet internskämt för dem som var där och kanske läser detta nu: Kim kommer från och med i går och för alltid att heta Baugetten, Le Baugette, eller Baggen. Eller Kim Baugette. Bara så ni vet...


Förmodligen så kommer jag att åka dit igen, kanske till och med nästa fredag om jag inte har för mycket att göra... De var så roliga och snälla allihop att det slutar med att man saknar dem även om knappt känner dem.


Hihihi... Jaja, det var nog allt jag ville ha sagt nu...

Ha det bäst tills vi råkas igen!

//Flickan Med De Många Namnen!

... Hejsan Pelle! Hade du lämnat en adress till din blogg hade jag kunnat svara där, men nu förutsätter jag att du inte har någon blogg, så:

Tack! Ja, jag har skrivit texten om World Trade Center, jag skriver allt på den här bloggen såvia jag inte klart och tydligt skriver att det är ett citat. Det är meningen att den ska vara "tjatig", det är för att göra ett intryck på mina läsare. Författare som jag är, tänker jag alltid på hur jag skriver (såvida jag inte har bråttom)... :)

Tack så mycket, jag älskar när ni kommenterar, fortsätt med det! :D

Förresten, i tisdags slog jag rekord (personligt)!!! 20 läsare på en och samma dag! Haha, jag klättrar uppåt! :P Förra rekordet var 17.

(Förlåt för avsaknaden av smileys i det här inlägget, men nu har jag faktiskt bråttom till Idol och torsdags-fredagsmys!)

Ha det bäst allihopa!

//Flickan Med De Många Namnen!

.... VILKEN DAG!

Orientering. Hela skolan + någon annan skola jag aldrig hört talas om (eller var det Hvidtfeldtska?..) Människan som satte ut kontrollerna måste varit Hercules eller nåt, för de satt på ställen ingen normal människa borde kunna ta sig till!

Tack och lov så fick vi gå två och två, jag gick med en görgo tjej från min klass- fastän det gick åt pipsvängen alltihop så hade vi jättekul!

Mina fötter hade dock inte så jättekul. Skav och blåsor och söndertrasade sulor (och trasiga stövlar-fick jag lära mig på ett inte så trevligt sätt, nämligen genom att trampa rätt ner i ett tjärn), ont i ryggen och blåsa i munnen som  inte slutar växa.

Men men, small mercies make the day. Om en halvtimma blir det Idol och fredagsmys (ja, på en torsdag), thé (hihi, det är mycket roligare att skriva thé än te), mjuk soffa, och till slut sängen och en jättebra bok (berättar i nästa inlägg).

Jag hade tagit bilder åt er, men jag var för utmattad för att orka någonting annat än att fokusera på att gå....
Vi gick alldeles för långt, så långt att vi var på god väg att komma till Bohus! Om ni vill förstå bättre så hitta en karta. Vi skulle varit vid nedersta viken på Surtesjön. Haha.


Jaja, det var väl allt för nu, nu måste jag göra mina 3 oerhört jobbiga läxor till imorrn. Hurra.

Kram på er alla och ha det bäst!

//Flickan Med De Många Namnen!